Losing my taste for the nightlife
Jonas Grönlund – Om musik och kultur

Baltimore Club

Om ni varit ute och dansat den senaste tiden och funnit er favoritlåt söndertrasad av intensiva baskaggar och stressade hiphoptrummor har ni förmodligen kommit i kontakt med Baltimore club. En snart tjugoårig blandning av house och hiphop som de senaste åren letat sig långt utanför Baltimores stadsgränser.

– Baltimore club innehåller allt som är roligt i hiphop, house och pop vilket gör det väldigt kul att spela som dj. Du kan spela musiken för närmast vilken publik som helst och de kan relatera till det, säger DJ Ayres, ursprungligen från Mississippi, men sedan några år hemmahörande i New York.

R’n’B-hits, gamla barnvisor, popanthems från åttiotalet, snuskiga hejaramsor eller aktuella hiphopspår från toppen av Billboardlistan. Det mesta går att skjuta i en injektion Baltimore och kasta ut på dansgolvet.

– Vad du gör är att du tar något som folk känner igen och så ökar du intensiteten bara, förklarar Ayres.

Tillsammans med andra New York-dj:ar som Diplo och Low Budget i duon Hollertronix har han introducerat Baltimore club för en vit hipp pop-publik vars tidigare erfarenheter av Baltimore sträckt sig till kriminalserien The Wire.

Även i USA var Baltimore club länge en högst lokal angelägenhet.

– Så nyligen som för två år sen hatade folk i DC Baltimore club, skriver Washington-producenten och discjockeyn Jesse Tittsworth i ett mail.

– Nu när jag spelar i städer som Dallas och Vancouver frågar de alltid om jag kan spela ÄNNU hårdare, fortsätter han.

Inledningsvis var Baltimore club inget annat än ett arbetsredskap för dj:ar. Enkla repetitivt smattrande produktioner – närmast alltid med en ryggrad av trummorna från Lyn Collins James Brown-producerade funkklassiker ”Think (About it)” – vars enda syfte var att höras i ett klubbsammanhang ihopmixat med annat liknande material.

Idag är variationen större och genren har delats upp i två grenar. En traditionell, mer autentisk afroamerikansk gren och en mer progressiv gren som inplanterat element från pop och därmed nått ut till en betydligt större publik.

För tillfället väntar många inblandade med spänning på vad som ska hända härnäst. Efter att dansgolven kapsejsat brukar ett logiskt nästa steg vara topplistorna.

– Jag tror inte en Baltimore club-låt kan slå sig in på listorna på egen hand, säger DJ Ayres.

– Det är möjligt att en Gwen Stefani- eller Rihanna-låt exempelvis med en sån produktion kan göra det, men folk kommer inte att reflektera över att det är en Baltimore club-låt.

Tittsworth är mer positiv.

– Jag tror absolut att en listetta är möjligt men för att det ska ske måste vi fokusera mindre på spexiga remixer och mer på släppbart material. Det är verkligen inget fel med att göra traditionell club, jag älskar det, men vi är några idag som försöker ta musiken i nya riktningar just för att den ska växa och blomstra.

Publicerat i Sydsvenskan 2007-06-14

 14/6 2007, 8:00 – Jonas | Artiklar
 Etiketter: , , , , , , , , , , ,

Du kan lämna feedback eller pinga.

Lämna feedback

Lämna feedback i rutan nedan: