Fredrik “Apollo” Asplund som House of Virginism 1993.
Fredrik “Apollo” Asplund tillsammans med Rebecca & Fiona på P3 Guld-galan 2012.
1. Gil Scott-Heron & Jamie xx – I’ll Take Care Of U
2. Tyler, The Creator – Yonkers
3. Veronica Maggio – Kommer (Mash Up International Remix ft Kakan)
4. A$AP Rocky – Peso
5. Teengirl Fantasy – Cheaters (John Talabot’s Classic Vocal Refix)
6. Azealia Banks – 212
7. Adele – Someone Like You
8. Sbtrkt – Wildfire (feat. Little Dragon)
9. Burial – Stolen Dog
10. Adele – Rolling In The Deep (Jamie XX Remix)
Utan inbördes ordning:
Mohammed Ali – Svartskalle och kriminell
Virgo Four – It’s A Crime (Caribou Remix)
Michael Kiwanuka – Tell Me a Tale
The Internet featuring Left Brain – Cocaine - Explicit Album Version
Wiz Khalifa – Black And Yellow (G-mix feat. Juicy J, Snoop Dogg & T-Pain)
Sbtrkt – Hold On (feat. Sampha)
Bibio – Lovers Carvings (Catz n Dogz Re-edit)
Ison & Fille – Sena Nätter, Tomma Glas (feat. Veronica Maggio)
Colonel Abrams, Omar S – Who Wrote The Rules of Love (Shadow Ray Remix)
Black Rose – Anthem - Original
Todd Terje – Ragysh - Original Mix
James Blake – Limit To Your Love
Gnucci Banana – Famalam Jam - Prod. Schlachthofbronx
Albin Gromer – Här inne hos mig
J Cole – Lost Ones - Explicit Version
Jay Z & Kanye West – Gotta Have It
G-Side Feat. S.L.A.S.H.– Came Up
Genius Of Time – Houston We Have a Problem
Anthony Shake Shakir – Anthony Shake Shakir Meets BBC
Brawther – Do It Yourself - Alternative Mix
John Talabot – A. Party Girl (JT edit)
DRC Music – Hallo (feat. Tout Puissant Mukalo and Nelly Liyemge)
Mohammed Ali – Postkodsmiljonär
J Cole featuring Trey Songz – Can’t Get Enough
Midnight Magic – Beam Me Up - Jacques Renault Remix
Victor Uwaifo – Ohue - Frankie Francis & Simbad Edit
Johanna Knutsson – Heavy Baby - Original Mix
Burial & Four Tet & Thom Yorke – Ego
Hercules & Love Affair Featuring Shaun J. Wright – My House
DJ Asparagus – A Tribe Called Milli
Rye Rye feat Robyn – Never Will Be Mine
Incarnations – Make You Mine (Barck + Prommer Remix)
Lil Wayne – 6 Foot 7 Foot (ft Cory Gunz)
Ashley Wild – Riding In The Red
Tyler, The Creator – She (Featuring Frank Ocean)
James Blake – The Wilhelm Scream
Shakarchi & Straneus – Clinton Hill
Kid Creole – I Do Believe - Faze Action Mix
Locussolus – Gunship - Andrew Weatherall Dub
Psychemagik – Carnaval de Trancoso
Kornél Kovács – Down Since ‘92
White Elephant – Sir John - Mark E Remix
Bryan Ferry – Alphaville (Todd Terje Remix)
Slim Thug – Creepin f. Bun B & Paul Wall
Michael Kiwanuka – Any Day Will Do Fine
Öris – Hur Många (med Organismen)
Anthony Collins – Don’t Look Down Now - Roman Flügel Remix
Lykke Li - Sadness Is A Blessing
Djuma Soundsystem & Diskjokke – Maneter
Jay-Z & Kanye West – Ni**as In Paris
Tinariwen – Tenere Taqqim Tossam
Joe Goddard – Gabriel (ft Valentina)
77 av låtarna finns samlade på en Spotify-lista.
En av mina största housefavoriter: Keicha Jenkins “I Need Somebody”. Utgiven på Profile 1987.
Asap Rocky har regisserat videon till Danny Browns “Blunt after blunt”. Den handlar om att röka jätte många jointar. Jätte jätte många.
Löningsfredag är det samma som ett par nya backar 30 kronors-skivor på lilla butiken Rundgång som råkar ligga alldeles intill kontoret där jag numera huserar. Ovan är några av de fynd jag lyckades norpa innan den lokala discomaffian sopade rent.
“I wanted to start by having you explain the Norwegian style of DJing, and the sort of restless way of playing records.
Yeah, that’s right. In Norway you have to play with the dynamics to keep the crowd interested and dancing. What would happen over the course of five hours in Berlin gets compressed into two, because of the strict alcohol restrictions. So that makes the dynamic of a club night just crazy, but it also makes for more playful sets.”
Resident Advisor intervjuar Todd Terje. Terjelatorn är aktuell med “It’s The Arps EP”, det första släppet på hans egna nystartade skivbolag Olsen.
Uppdatering: inser att den här intervjun redan publicerades i slutet av september.
Prövar något nytt och låter de som är intresserade ta del sammanställningen av årets bästa låtar på Spotify medan det pågår. Flera av låtarna kommer säkert ryka till slut. Några kommer garanterat att läggas till innan den är klar. Många dyker förmodligen aldrig upp på Spotify men jag låter dem stå kvar i vilket fall som helst så kan alla som vill söka upp dem själv. Bara att prenumerera på listan för att hålla sig uppdaterad. Observera att det än så länge inte finns någon inbördes ordning.
Fin artikel i SVD av Stefan Thungren av New Yorks Ballroom-scen med anledning av Soul Jazz “Voguing and the Ballroom scene of New York 1989–92.”. Boken är naturligtvis årets julklapp för alla med något som helst intresse för dansmusik och klubbhistoria.
Kan inte bestämma mig för vad jag gillar bäst. Den NYC-romantiska videon, beatet, Nitty Scott MC själv eller hennes föredömligt snygga boombox.
Sanna från Pussy Made of Gold tipsade om den här sydstatsbomben precis. Slim Thug, Paul Wall och Bun B crawlar över en snygg sampling av Chicagos discoklassiker “Street Player” som kanske främst är känd i Kenny Dope och The Bucketheads klassiska housefrisering. Discorap 2.0.
En väldans fin houseomarbetning av SBTRKTs “Hold On” signerad Matthias Meyer.
1. This Is How We Walk On The Moon (från albumet Another Thought, 1994)
2. Make It 1,2 (från samlingen Calling Out of Context, 2004)
3. Soon-To-Be Innocent Fun / Let’s See (från World of Echo, 1986)
4. Springfield (DFA Remix) (singel, 2006)
5. Let’s Go Swimming (Coastal Dub) (singel, 1986)
Cellisten, producenten och låtskrivaren Arthur Russell slutade aldrig att drömma om den perfekta poplåten. Så fort han fick den där stora hitten skulle han betala tillbaka allt till pojkvännen Tom Lee som försörjt honom under alla år.
På sätt och vis var Arthur Russell en perfekt karikatyr av det missförstådda geniet. Alldeles för ambitiös och noggrann för sitt eget bästa, alldeles för smart och analytiskt för att vara i fas med omgivningen. Hans i avant garde-discokretsar klassiska “Let’s Go Swimming” finns exempelvis utspridd på tjugo kassetter i närmast snarlika tagningar. Ingen som klockar under 4.50 vilket förstås även idag är alldeles för långt för en poplåt.
Loose Joints var ett discoprojekt bestående av Arthur Russell och discjockeyn Steve D’Aquisto. Gruppen är mest känd för bögklassikern “Is It All Over My Face” som Larry Levan odödligförklarade med en klassisk remix 1980.
“Is It All Over My Face” blev det närmaste Arthur Russell kom en crossoverhit. Men det är i “Tell You (Today)”, som gavs ut tre år senare, hans popambitioner syns klarast. Låten börjar i och för sig som en ganska ordinär discolåt men efter 3.40 börjar den sakta förändras och bli mer och mer pop. När Arthur Russells karaktäristiska stämma bryter av allt efter 4.10 övergår allt snabbt i pur eufori.
Under inspelningen förstod han förmodligen inte själv att den kommande dryga minuten – det varar inte längre – var det närmaste han skulle komma den där klassiska pophitten han aldrig slutade att drömma om.
Tidigare publicerat på bloggen Ohbabyilikeitraw.com 2007-10-28
Med anledning av att K Special och SVT visar Matt Wolfs Arthur Russell-dokumentär “Wild Combination” i helgen passar delar av rockjournalistsverige på att rikta extra mycket uppmärksamhet åt en artist som ligger många varmt om hjärtat. Håll ögonen öppna både här och på annat håll de närmaste dagarna. PSL premiärvisar filmen redan i morgon på sin blogg och låter den ligga uppe en månad framåt. Tidigare i eftermiddag lät de Musikguidens redaktör Emil Arvidsson öppningstala utanför radiohuset i Stockholm.
Vissa av er har förmodligen hört Malmögruppen The Soularks charmiga loverssmycke “My Man”. Om inte så kan ni kan ni läsa om den på PSL-bloggen och ladda ner den här. Som grädde på reggaemoset har Joel Metz, ett annat lovande Malmönamn som släpper okontrollerade brittiska basmonster under namnet Farkas, skickat The Soularks rakt ut i dubdimman. Lyssna och ladda ner den här.
Duck Sauce, det vill säga A-Trak och Armand Van Helden, är tillbaka med uppföljaren till deras discostyckade brakhit Barbara Streisand. Den lika förvirrande som bisarra videonidén till “Big Bad Wolf” står sig bäst utan analys. Ja, kolla själva. Låten bygger på ett av Armand Van Heldens mest beprövade recept. En houserytm tillagad med för tiden aktuella produktionsingredienser, spetsad med samma enkla röstsampling som han snart använt i 20 år. Bland annat på: Witchdoctor (1994), The Funk Phenomena (1996), Ultrafunkula (1997) och Barbara Streisand förstås.
Klassiska recept har blivit just klassiska av en anledning. Antar att det gäller även inom dansmusik.
I kväll visar SVT och K Special Miriam Makeba-dokumentären “Mama Africa”. PSL och High Lifes Anna Lindström och Sebastian Matz började värma upp redan igår med att lista fem av sina favoritlåtar från Sydafrika. Idén var så bra att jag snodde den rakt av. Disco!
1. Teaspoon & The Waves “Oh Yeah Soweto”
2. Letta Mbulu “Nomalizo”
3. Harari “Party”
4. Soul Brothers “Bayeza”
5. Hugh Masekela & the Union of South Africa “Dyambo”
Unga malmöetiketten Fasaan Records har på kort tid presenterat sig som en av söderns roligaste och mest spännande klubb-, dj- och musikerkollektiv. Efter ett par svartfester och en välbesökt släppfest för ljuva loverssingeln ”My Man” får de i morgon finfrämmande på Moriskan av tropikarkeologerna Miles Cleret från Soundway Records och Sofrito Specials Frankie Francis. Jag passade på att kolla läget med Fasaans Emanuel Sundin.
Berätta om Fasaan Recordings.
– Vi är tre musiker som alla varit verksamma i tidigare projekt som hittade gemensamma referenspunkter i den musik vi ville göra. Bolaget, eller etiketten som vi kanske hellre kallar det, var för oss ett sätt att både skapa musik och släppa den i samma process. Därför kan vi spela in, producera och släppa musik på ett okomplicerat sätt, i olika typer av estetisk riktning och fria konstellationer.
Hur blev ni intresserade av afrikansk och karibisk musik från 60- och 70-talet?
– Vi har alla sedan länge haft ett stort intresse för den typen av musik, ett intresse som bara byggts på med åren. Som musiker inspireras vi av den i vårt dagliga arbete med etiketten. Tack vare att vi har olika musikaliska bakgrunder och ingångar till den.
Vad är det ni tilltalas av i musiken som släpptes under den tiden?
– Det är helt enkelt bra musik. De är något speciellt med den musikaliska epoken som inte alltid går att förklara. Det finns olika kvalitéer i olika genrer. I sin helhet blir det ibland lätt svävande att förklara på vilket sätt man tilltalas av det. Dels är det känslan av att leta upp och upptäcka gammal musik, sen är det rent musikaliska ting som kanske mer berör produktioner, stilistiska element och spelsätt.
I morgon arrangerar ni er första fest under parasollen “Fasaan Disco Specials” med främmande från England i form av Sofrito Records Frankie Francis och Miles Cleret från Soundway Records. Vad kan vi förvänta oss?
– En jävligt kul kväll. Fruktansvärt bra dansmusik och nöjet i att dansa till saker man inte hört förut.
Sofrito och Soundway är kända för att gräva fram musik från platser som Angola, Colombia, Västindien, Ghana, Panama, Nigeria och Benin. Vilken är er egen musikaliska favoritregion just nu?
– Just nu är det mestadels västafrikansk boogie och disco som spisas!
På tal om boogie och disco. Efter två sjutumssläpp är ni snart aktuella med er första tolvtumssingel. Vad kan ni berätta om den?
– Vi är ungefär en månad in i inspelningsprocessen och börjar bli klara. En låt är åt det mer karibiska discohållet, högre tempo, syntar, blås och spejsig känsla, nästan med lite av en proto-housenisch. Den andra är lägre tempo, åt lo-fi boogie hållet. Sång, stötigt blås och stråkar. Mycket soul! Båda låtarna kommer även att få en specialbehandling av discodoktorn Sergio Rizzolo.
Fasaan Disco Specials #1 på Moriskan i morgon med Miles Cleret (Soundway, UK), Frankie Francis (Sofrito, UK), Fasaan Disco Team, Helena Strömdahl (Function), Jimmy Virki (Prejka) med flera.
Mer:
En spotifylista med 38 personliga favoriter från Soundway och Sofritos diskografi.
Min artikel om Soundway och Miles Cleret från Sonic.
Min recension av samlingen “Ghana Special – Modern Highlife, Afro-Sounds & Ghanaian Blues 1968-81”
Min recension av “Sofrito presents: Tropical Discotheque”.
- - -
Klart roligaste mötet med en gäst sedan en fullstädnigt lyrisk man från Ghana kom fram till mig på en spelning förra sommaren.
