– Vi fann naturligt ett eget sound bara genom att leva i Huntsville och åka fram och tillbaka på motorvägen omgivna av alla rymdskepp, berättar Stephen ”ST 2 Lettaz” Harris som tillsammans med David Williams, mer känd som ”Yung Clova”, bildar duon G-Side.

Raketstaden Huntsville, med omkring 180 000 invånare i Alabama i södra USA, är en speciell stad där påkostad högteknologi blandas med social misär.

På 1950-talet ledde den tyske ex­nazisten och vetenskapsmannen Wernher von Braun utvecklingen av det amerikanska rymdprogrammet från Huntsville.

Idag är de gamla rymdraketerna som kantar vägarna lika mycket en påminnelse om det förflutna som om de gigantiska klasskillnaderna i landet idag.

– Både jag och Clova har bott i hus som inte är lämpliga att leva i under några omständigheter. Hus som var fulla av kackerlackor men saknade toalett, luftkonditionering, sängar och lakan. Om vi ville bada var vi tvungna att använda en portabel kokplatta som vi kopplade in i eluttaget för att värma upp vattnet.

– Som unga förstod vi aldrig att den värld vi levde i var helt uppfuckad och att vissa människor var mer privilegierade än vad vi var. De flesta du gick i skolan med kom från samma område som du själv, berättar ST.

I en uppväxtmiljö där många potentiella manliga förebilder antingen satt i fängelse, sålde droger eller var döda fann Clova och ST tidigt en förebild i New Orleans-rapparen Master P och hans hiphopimperium No Limit Records.

– För oss var musiken en väg bort. Vi tittade på No Limits videor och tänkte att de hade lyckats. De såg framgångsrika ut. Där vi kommer ifrån är en person som har fina kläder och en fin bil i nio fall av tio någon som säljer droger. I och med att vi inte ville falla i den gropen drog vi oss automatiskt till musiken, säger ST.

Fram till för tre år sedan var Huntsville en vit fläck på hiphopkartan. Men sedan trendkänsliga discjockeyn och producenten Diplo presenterat staden på samlingen ”Fear and Loathing in Hunts Vegas” har allt fler upptäckt den kreativitet som flödar.

Ryggraden i Huntsvilles hiphopscen är bolaget Slow Motion Soundz och producenterna Block Beataz. Med hjälp av allt från radiorock och europeisk trance till olika hiphophybrider från den amerikanska södern skapar de en unik musikvärld med paralleller till tidiga Outkast, Cee Lo Green och deras kollektiv Dungeon Family.

G-Side albumdebuterade 2007 och fick tidigt en stor skara följeslagare i hemstaden. Men utanför stadsgränsen visade hiphopvärlden inget större intresse innan gratissläppet ”Huntsville International” 2009. Då var det främst i Europa som folk reagerade.

– Vi har bara arbetat med att sprida vår musik sedan 2007–2008. Med tanke på att de flesta artister jobbar i tio tolv år för att få ut sin musik tror jag ändå att vi är på rätt spår, säger ST.

- - -

Fakta G-Side

Duo bestående av rapparna ST 2 Lettaz och Yung Clova från Huntsville i Alabama. Debuterade 2007 med albumet ”Sumthin 2 Hate” men fick sitt genombrott 2009 med ”Huntsville International”. Fjärde skivan ”The One… Cohesive” släpptes 1 januari i år och tilldelades högsta betyg i både Nöjesguiden och DN.

Publicerat i Sydsvenskan 2011-05-06

Mer: Hiphopen lever i provinsen (krönika)

Bitvis både låter det och känns som om Dungeon Family – det lössläppta kollektiv som bland annat inkluderar Outkast, producenterna Organized Noize och Goodie Mob – håller skiva i George Clintons moderskepp i en ny Starwarsfilm. Det är funk, snusk, snurriga syntmelodier, oborstade trummor och med en stilsäker rappare som kallar sig för ghettots Svampbob Fyrkant.

Shutterbug har kallats årets hittills bästa hiphopsingel. Det är den inte. Däremot är Sir Lucious – The Son of Chico Dusty är ett genrens starkaste album i år.

Big Boi
Titel: Sir Lucious – The Son of Chico Dusty
Bolag: Def Jam/Universal
Betyg: 4

Publicerad i Sydsvenskan 2010-07-14.

Vi kan tjata om Tamla Motown och Berry Gordys utstuderade anpassning till den breda vita poppubliken. Dra paralleller mellan lillkillens rockposer och Grandmaster Flash utnötta exemplar av AC/DC:s Back In Black. Men det förändrar inget. On Fire är så usel att jag tvångsmässigt undvikit allt som världens största rappare befattat sig med senaste månaden. Vänt ryggen till och tittat åt ett annat håll.

Med hjälp av bloggar som Southern Hospitality har jag istället irrat bort från metropolerna på hiphopkartan, till små hålor i Indiana och städer som Huntsville i Alabama. Staden som mest är känd för rymdforskning har visat sig inhysa en spirande hiphopscen med lokala grupperingar som musikaliskt för tankarna till Dungeon Family, det löst sammansatta, halvt insomnande, sydstastskollektiv som bland annat Outkast, Gnarls Barkleys Cee-Lo och hans nyligen återförenade grupp Goodie Mob, ingår i.

När Diplo och DJ Benzi 2008 samlade en bunt rappare från Paper Route Recordz på albumet Fear And Loathing In Huntsvegas var första intrycket att de snubblat på en okänd hiphopskatt. I efterhand – i synnerhet efter G-Sides fullständigt oemotståndliga gratisalbum Huntsville International från november förra året – framstår det mer som att de öppnat portarna till en hel skattkammare.

Utmärkande för den lojt tillbakalutade Huntsville-rappen är blandningen av stolliga samplingar – man slänger in allt från europeisk trance till reklamjinglar från gamla Eddie Murphy-filmer – och en sylvass fingertoppskänsla för lättuggade popslingor. Det mest tilltalande är att allt utmärks av en charmig hunger efter att lyckas.

Till skillnad från Lil Wayne och andra stora hiphopnamn fantiserar Huntsvilles raphjältar ännu inte om Billboardlistans topplaceringar. De är fullt upptagna med att drömma om att bryta sig fria från småstadsvardagens trista ekorrhjul.

Publicerat i Sydsvenskan 2010-01-27