Han kommer ursprungligen från Cleveland men har det senaste åren haft sin bas i New York. Uppbackad av bland andra Kanye West har Kid Cudi lyfts fram som en av de mest lovande nya hiphopnamnen. Mycket tack vare Day ’N’ Nite, singeln som via en remix av italienska nyelectroduon Crookers gick från trendmedvetna bloggar och klubbar till toppen av Englandslistan.

I ursprungsversionen är singeln en långsam hiphoplåt om en gräsrökande enstörning som bedövar sina inre tankar och känslor med att blomma ut på nätterna.

– Jag har alltid varit en ensamvarg. Det är en vana jag haft sedan jag var liten. Mina syskon var mycket äldre än jag. Under en stor del av min uppväxt var det bara min mamma och jag så jag var tvungen att underhålla mig själv, säger Kid Cudi.

Crookers förvandlade låten till ett fräsande electrohousemonster som satte fyr på varenda klubb som spelade den förra året.

– Hela electrogrejen inspirerade mig till att vilja göra något nytt och utmanande. De kids som är inne på electro är väldigt öppensinnade och Crookers remix på Day ’N’ Nite var något de aldrig hört förut.

För en rappare som vuxit upp i USA, ständigt omgiven av de största hiphopsinglarna, låter europeisk dansmusik kanske som något nytt och revolutionerande. För oss européer, som redan för tio år sedan blev itutade att gud var en dj, är Crookers omarbetning av Day ’N’ Nite mest en genialisk poplåt i rakt nedstigande led från Stardust Music Sounds Better With You från 1998 och Eric Prydz Call On Me från 2005.

Att positionera sig som annorlunda jämfört med sina föregångare är en rätt självklar strategi för en debutant. Men Kid Cudi är inte ensam om att se sig själv som någon som verkar utanför hiphopens ramar. Tidigare tävlade rapstjärnorna om att vara så äkta som möjligt. Idag pratar flera av de största namnen öppet om att de lämnat genren bakom sig.

– Det är viktigt att folk förstår att världen behöver förändras och utvecklas. Att vara annorlunda är att försöka hitta sin grej som individ. Annorlunda betyder att ha självförtroende att vara sig själv.

Publicerad i Sydsvenskan 2009-07-15.