Losing my taste for the nightlife
Jonas Grönlund – Om musik och kultur

Pfioff-pfioff-pfioff

Den svenska house- och technoveteranen Jesper Dahlbäck har sagt att en av de största tjusningarna med kontemporär dansmusik är att den lever i nuet. Musiken är aldrig tidlös utan återspeglar bara den period den skapats i. Det är det bästa jag hört någon säga om klubbmusik överhuvudtaget.

De senaste åren har utvecklingen inom dansmusiken gått mot ett stadium där subgenrer lukrats upp och blivit allt mer svåra att definiera. Det tidiga tvåtusentalets prefixkåta uppdelningar av genrer har ersatts av ett tillstånd där ”elektronisk dansmusik” är den enda vettiga benämningen på en soppa kokad på trance-, electro, house-, disco- pop- och technoinfluenser.

Inga symboliserar utvecklingen bättre än den Berlinbaserade etiketten Get Physical. Bolaget grundandes 2002 av producentduon Booka Shade, DJ-combon M.A.N.D.Y och Thomas Koch, alias DJ T.

M.A.N.D.Y (Philipp Jung och Patrick Bodmer) och Thomas Koch var redan vid starten väletablerade DJs. Koch var även känd som journalist, författare och grundare till tysklands största dansmusiktidning Groove. Booka Shade (Arno Kammermeier och Walter Merziger) kom från en bakgrund som musiker och producenter inom pop- och dansmusik.

Förra året fick Get Physical sitt stora genombrott. Singlar som Booka Shades Mandarine Girl (mörk, melodiös, trancetechno i housetempo) och Body Language (ett popigt, italoflörtande åttiotalsmonster skapat tillsammans med M.A.N.D.Y) toppade spellistorna både på kommersiella klubbar och underjordiska technohak.

I slutet 2005 utsågs Get Physical välförtjänt till årets bolag av brittiska klubbmusiktidningen DJ Mag. Och sen dess har tåget tuffat en och två gånger runt jordklotet.

Om M.A.N.D.Y och DJ T tidigare var de mest kända ansiktena är det studionördarna i Booka Shade som det senaste året tagit steget ut i rampljuset. Som producenter doppar de fingrarna i mer eller mindre allt som lämnar högkvarteret i Prenzlauer Berg. Och som hyllad live-akt flänger de mellan klubbar och festivaler med lika hyllade albumet Movements i bagaget. De har turnerat med Röyksopp, varit förband till Depeche Mode och kan till och med bocka av den välrespekterade jazzfestivalen(!) i Montreux från att-göra-listan.

Till en början ser ingredienserna i framgångsreceptet inte ut att skilja sig nämnvärt från andra: disciplin, tillfälligheter, rutin, etcetera. Men det är knappast dessa som får dansgolv att gå nötter eller artister som The Knife, Moby och åttiotalsikonerna Yello att köa för en remixsignatur.
 
Nej, den hemliga ingrediensen är de där ljuden som återkommer i nästan allt som Booka Shade är inblandade i: pfioff, pfioff, pfioff. Som om någon smällt upp ett stort discosystem i den där grottan i Twin Peaks där alla pratar baklänges. Som om de melodiösa basgångarna flämtade efter luft genom en gasmask.

Fråga mig inte vad det är eller hur de gör men det låter modernt och kontemporärt. Lyssna själva i natt när Booka Shade spelar live på Public Service-festivalen i Köpenhamn.

Publicerat i Sydsvenskan 2006-08-19.

 19/8 2006, 21:10 – Jonas | Krönikor
 Etiketter: , , , , , , , , , ,

Du kan lämna feedback eller pinga.

En kommentar till “Pfioff-pfioff-pfioff”

  1. […] det säger förmodligen något om både mig och Booka Shade. Jag får helt enkelt hänvisa till en krönika jag skrev om duon och Get Physical för tre år sedan.  5/6 2009, 12:36 – […]

Lämna feedback

Lämna feedback i rutan nedan: