De som inte varit fast i en psykos den senaste tiden har haft svårt att missa att Konstfack inledde sin årliga examensutställning i Stockholm tidigare i veckan. Något som inte genererat lika mycket uppmärksamhet på förhand är att Konsthögskolan i Malmö har vernissage på fredag.

Konsthögskolan är bara en av flera kreativt skapande utbildningar i regionen som varit anonyma de sista åren. Då syftar jag inte främst på utställningar och verksamheten i allmänhet utan på det som händer utanför skoltid. När lärare och rektorer sover gott i tron att alla deras studenter gör detsamma.

Klubbhistoriskt går det att stapla exempel på hur ung konst och kultur verkat i symbios med det lokala nattlivet. Vad studenterna på HDK och Valand i Göteborg eller Köpenhamns arkitektskolor håller på med till vardags är det nog fler än jag som har dålig koll på. Men att de aldrig varit rädda för att bjuda in till stort galej är allmänt känt.

Om någon av dessa fester ligger till grund för några kreativa mästerverk eller i sig kan betraktas som stor konst är tveksamt. Men förutom att de fungerat som sociala mötesplatser har de alltid bidragit till att skapa viktigt surr och intresse för den övriga verksamheten.

När jag läste i Uppsala på 90-talet gick det en skröna om att Tage Danielsson under sin tid som student i staden ordnat vad vi idag skulle kalla klubb på Östgöta nation. Temat var Hawaii och Danielsson, uppenbart redan kreativt lagd, fyllde hela nationens källare med sand och vatten. Resultatet: omfattande fuktskador.

Jag rekommenderar inte någon att göra detsamma. Men de som inte vill gå så långt som att i konstens namn fejka en psykos för att få fäste i det allmänna medvetandet kan börja med att anordna en serie oförglömliga fester.

Publicerat i Sydsvenskan 2009-05-15.