Losing my taste for the nightlife
Jonas Grönlund – Om musik och kultur

Då var det dags att porta sig själv

I vissa situationer i livet är en trygg bar är den enda medicin som hjälper.

För drygt en månad sen, samtidigt som det mesta i mitt liv kändes som att leka hela havet stormar i kvicksand, började två restauranger på varsin sida av Möllevångstorget - med eller utan varandras vetskap - att spela signaturmelodin till tv-serien “Cheers”. Den där Gary Portnoy sjunger om att vilja gå till ett ställe där alla känner till ens namn.

Valet mellan ett ställe där alla vet vad man heter eller en bar där några få, eller ingen, känner till vad man pysslar med är kanske svårt för vissa. Jag valde det senare och bokade ett bord i fyra veckor. Oftast med en laptop som enda sällskap. Mest för att ha ett trovärdigt alibi för att vara ute varje kväll. Kunde alltid säga att jag jobbade om någon undrade om jag var ensam.

Men i lördags passerades någon sorts gräns. Det gick inte längre. Vi var i uppenbart behov av en paus från varandra. Gå vidare. Så jag tvingades ta ett beslut som alla regelbundet återkommande bargäster någon gång under sitt liv behöver göra: jag portade mig själv.

Det var någon minut efter stängning. Och vi var lite väl många som tyckte vi tillhörde de närmast anhöriga och därför hade rätt att övervaka sopkärl som tömdes och glaskross, limeskivor och drinkpinnar som skyfflades undan. Till slut hade en av bartendrarna fått nog.

– Jonas, antingen går du hem nu eller så gör jag det.

Utan protest reste jag mig. Men innan jag hunnit klä på mig mer än halva yttermunderingen stoppades jag av en annan i barpersonalen.

– Jonas, du rör dig inte.

– Men. Hon sa?

– Du stannar.

Något obekväm situation. Som tur var fanns det en civil ägare till hands som kunde agera hemgångsbödel. Och som alla bra krögare och förstående medmänniskor gjorde personen det enda rätta i situationen.

Lät sin bartender löpa för att därefter lojalt slå sig ner vid min sida framför bardisken.

- - -

Helgens bästa:

1. Radioslave. Matt Edwards, mer känd som Radioslave, har dopat de flesta från The Knife till Kylie. Något av de bästa som finns i house- och technoväg just nu. I kväll spelar han på Kødboderne 18 i Köpenhamn. I morgon på Babel i Malmö.

2. Indiskt. Indian Curry Hut, Bergsgatan. Jorå, servicen är si så där och matoset är rätt påträngande stundtals. Men Indian Curry Hut är fortfarande Malmös mest underskattade indier och det närmaste du kommer Brick Lane på Möllevången.

3. Underlandet. I fredags stod jag i bara mässingen och skinnkeps i Brogatans källare och drömde att jag var på Paradise Garage. Har inga planer på att upprepa den bedriften ikväll men gästspel från Kontra-Musiks Ulf Eriksson är en ursäkt för att återvända till brottsplatsen.

Publicerat i Sydsvenskan 2009-11-13.

 22/11 2009, 21:05 – Jonas | Krönikor
 Etiketter: , , , , , ,

Du kan lämna feedback eller pinga.

Lämna feedback

Lämna feedback i rutan nedan: