Losing my taste for the nightlife
Jonas Grönlund – Om musik och kultur

Matlandets nota passerar en miljard

Jag älskar nästan all mat-tv. I sommar har vi kunnat följa den till England utvandrade franska kocken Raymond Blancs matresa i sitt tidigare hemland. När serien En hungrig fransman avslutades förra veckan hade han bockat av Alsace, Provence och andra klassiska destinationer som fått foodies och andra matälskare att dregla i decennier.

Få länder har krängt bilden av sig själva som matvärldens mittpunkt mer framgångsrikt än fransmännen. Speciellt i Sverige. Ofta räcker det med en brytning för att vi ska inbilla sig att vi sitter på en Michelinprisad krog vid Rivieran och dricker årgångsvin och inte på en sylta i en svensk småstad vars vinkällare består av bag-in-box-vin i två kulörer.

De enda som kan konkurrera är italienarna. Säg den avkrok i Sverige som inte har en italiensk restaurang som säger sig måna om genuina förstklassiga råvaror. Det borde räcka att titta ut genom köksfönstret en iskall försommardag i juni för att inse att förutsättningarna för att få fram italienska råvaror av hög kvalité är rätt skrala i Skandinavien. Så varför ens försöka?

Klarsynta kockar fattade det här för länge sedan. Men det krävdes några utmärkelser och internationell uppmärksamhet för att vi övriga skulle fatta. Exakt hur hett det nordiska köket är i utlandet visar den Malmöbaserade tv-kocken Tareq Taylor’s nya serie Nordic Cookery som hade premiär tidigare i sommar. Serien är producerad för brittiska BBC och når uppemot 100 miljoner tittare världen över.

Det är lätt att tro att intresset för nordisk matlagning är en slump. Men saker uppmärksammas sällan idag utan att någon vill att de ska uppmärksammas. Och betalar för det.

Den svenska notan passerade tidigare i år 1.1 miljarder kronor. Det är vad som har spenderats ur stadskassan och olika EU-märkta pengasäckar sedan landsbygdsminister Eskil Erlandsson för fem år sedan dukade upp visionen om Sveriges som Europas ledande matland 2020.

Senaste numret av matmagasinet White Paper avlägger en halvtidsrapport. Deras vagt diplomatiska slutsats är att saker har blivit bättre men att vi har en bra bit mer än hälften av jobbet kvar om vi ska kunna mäta oss med Europas traditionella matgiganter om sju år.

Publicerad i Dalarnas Tidningar 31 augusti 2013. 
 5/8 2013, 13:19 – Jonas | Krönikor

Du kan lämna feedback eller pinga.

Lämna feedback

Lämna feedback i rutan nedan: