Losing my taste for the nightlife
Jonas Grönlund – Om musik och kultur

AraabMuzik, Roskilde, 120705

Med drakar och dinosaurier som The Cure, Jack White, Bon Iver och Bruce Springsteen går det inte att bortse från att rockmusiken regerar över årets upplaga av Roskildefestivalen. Men festivalen kan som många andra år skryta med en lina respektabla rap-, soul- och dansmusikbokningar. Hiphoprogrammet spänner från pigga nykomlingar som A$AP Rocky och Big K.R.I.T. till säkra kort som The Roots och veteranerna i Malk de Koijn, Danmarks motsvarighet till Timbuktu eller Petter.

Att publikhavet hälsar den amerikanska producenten och samplerfantomen AraabMuzik välkommen med att skråla med i Jack White och The White Stripes fotbollsramsa ”Seven Nation Army” sammanfattar den slutsålda festivalen bra.

AraabMuzik gjorde sig ett först ett namn i videokanaler som Youtube tack vare sin förmåga att använda den klassiska hiphopsamplern och trummaskinen Akai MPC som ett slags digitalt slagverksinstrument. I slutet av 00-talet plockades han upp av Harlem-veteranen Cam’ron och adopterades som husproducent hos rapstjärnans grupp The Diplomats, eller Dipset som de också kallar sig.

Med den gassande eftermiddagssolen rakt i ansiktet och den sedvanliga festivaldoften av sopor, urin, öl och danskt hiphopröka i näsan inleder han festivalen med sitt karakteristiska samplingssigill i form av en röst som påminner oss att vi lyssnar på AraabMuzik.

Han befinner sig i något som jag antar ska likna ett rymdskepp i och med att scenen heter Apollo. Men inramningen påminner mer om en stor orange bikupa från en Disney-film.

Nyligen gick den Sverigeaktuella och omåttligt populära kanadensiska electrohouseproducenten Deadmau5 (uttalas Dead Mouse) ut och kritiserade den elektroniska dansmusikscenen för att vara en bunt knapptryckare som åkte världen runt och bara klickade igång en massa förprogrammerade rytmer och produktioner.

Han har en klar poäng. Men AraabMuzik är ett av de tyngsta argumenten för att det inte är så ”bara” och att det går utmärkt att förmedla samma här- och nukänsla med digital musik som vilket traditionellt band som helst.

När hans löjligt snabba fingrar flyger över samplern och knappar fram wobblande dubstepinfluerade hiphopbeats påminner upplevelsen om att bevittna en datahacker som knackar kod.  Till en början är hans fingervalsar imponerande men redan efter ett par låtar blir hans frustande instrumentala produktioner lätt långtråkiga.

AraabMuzik må ha hittat ett för att framträda med digitalt producerad musik. Men än har han långt kvar till ett komplett uppträdande som berör på djupet.

Publicerad i Sydsvenskan 2012-07-06

 10/8 2012, 16:45 – Jonas | Recensioner
 Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , ,

Du kan lämna feedback eller pinga.

Lämna feedback

Lämna feedback i rutan nedan: