Losing my taste for the nightlife
Jonas Grönlund – Om musik och kultur

Macklemore & Ryan Lewis, Tap1, 131001

Macklemore & Ryan Lewis
Tap1, Köpenhamn
Tisdag 1 oktober
Genre: hiphop

En dryg halvtimme in i framträdandet ber amerikanska rapparen Macklemore om att få låna en pälsjacka från en kille i publikhavet som ljusteknikerna lyckats fånga med en ljuskägla. På några sekunder seglar pälsen på hundratals uppsträckta händer fram till scenen.

Även om det knappast är ett spontant infall utan ett väl inrepat publikfrieritrick som återkommer på varje turnéstopp funkar det som en effektfull inledning till jättehiten ”Thrift Shop”. Sedan singeln släpptes förra året har den visats omkring 430 miljoner gånger på Youtube och spelats över 150 miljoner gånger på Spotify. I kombination med den närmast lika populära partyraketen ”Can’t Hold Us” gör det Macklemore till världens största rappare just nu.

Macklemore och producenten Ryan Lewis framgång bygger på att de lyckas göra hiphop för människor som saknar kulturell koppling till genren och förmodligen inte skulle definiera sig själva som hiphopfans. ”Thrift Shop” låter som något som The Neptunes kunde ha legat bakom för tio år sedan. Låten handlar om att shoppa billiga kläder i second hand, något som vore ett helt otänkbart för en hiphoppublik som hellre draperar sig i inhyrda statussymboler än handlar begagnat.

Det är lätt att kritisera musiken för att vara utslätad. Samtidigt går det inte att låta bli att skriva under på att Macklemores upprop för homosexuellas rättigheter i ”Same Love” eller beröras när han öppet berättar om missbruksproblem istället för att som alla andra skrövla om att röka och kröka.

Den ruffa gamla bryggeriebyggnaden skapar en intimitet som normalt saknas i lokaler av samma gigantiska mått. Till skillnad från de flesta traditionella hiphopartister lyckas Macklemore, Ryan Lewis och deras och sex musiker få låtarna att växa på scen.

Visst går stora delar av konserten på räls. Men Macklemore & Ryan Lewis dundrar fram på en helt annan professionell nivå än vad som är normalt inom hiphop. Och efter att upprepade gånger ha sett dåligt förberedda och nonchalanta världsstjärnor göra bort sig på scen är det en ynnest att bevittna några som vill ge publiken extra allt och levererar just det.  Även om det innebär att de behöver tutta på fyrverkerier, skjuta konfetti och fyra av hitlåten ”Can’t Hold Us” två gånger innan taket lyfter.

Publicerad i Sydsvenskan 1 oktober 2013.

 

 8/10 2013, 7:15 – Jonas | Recensioner
 Etiketter: , , , ,

Du kan lämna feedback eller pinga.

Lämna feedback

Lämna feedback i rutan nedan: